Angelo Reserve

Vi  ställde klockan på tidigt, åt frukost, checkade ut med allt vårt bagage ( vi fick tyvärr inte lämna det på hostelet trots att vi ska tillbaka dit sen), tog tåget och kvart i nio möttes vi av David vid tåget i Berkeley. Han visade sig vara jättetrevlig, glad och hjälpsam. Han kommer från Spanien men bor just nu tillsammans med sin familj  i Berkeley för att forska i två år. Tur att det finns såna trevliga människor som han som gärna vill ta med sig två helt okända ungdomar ut i skogen i tre dagar.  Bilfärden upp till Angelo tog ca 3.5 timmar och vi körde genom ett fantastiskt vackert kulligt landskap med massor av vingårdar överallt. Det är vinter här och nästan alla växter har tappat glansen och det gröna, så det ser lite kusligt ut. Men det är ändå väldigt grönt för att vara vinter.

När vi kom fram skulle David förbereda sina insektsfällor vid forskningscentrumet, så vi gick en tur i reservatet och hittade bl a väldigt många redwood träd. Det var väldigt vackert trots att det är vinter, undrar hur vackert det är på sommaren… Men det känns ändå bra att det inte är för varmt för att gå och för många insekter för att kunna andas. Vi förundrades över träden och hittade massa konstiga svampar och lavar och växter som vi inte känner igen.

Det här trädet har brunnit litegrann en gång i tiden och bildat ett rum. Den tjocka barken hjälper träden att överleva en eldsvåda.

Vi hittade en gammal stock som kanske ett Mountain Lion har vässat sina klor på. Linus är beväpnad ifall lejonet skulle komma nära oss.

Det började skymma och vi gick tillbaka till forskningscentrumet där David höll på med sitt “Sticky stuff” som vi fick hjälpa till med. Han ska varje månad under nästan två år samla in insekter från olika områden i skogen och se vilka arter som finns vart, fast mer komplicerat som vi förstod det. För att kunna samla in insekterna hänger han upp sånna här plast filmer med “Sticky stuff”, nån slags klister som används när man undersöker om pest har drabbat djurgårdar. Det var sjukt kletigt och fastnade överallt. Detta tog, trots att vi hjälpte honom nästan 4 timmar.

Sen körde vi in längre i reservatet till The Wilderness Lodge där vi skulle sova. När klev ur bilen möttes vi av en strålande stjärnhimmel, vi har inte sett stjärnor på en månad i storstäderna. Här är det verkligen kolsvart och luften frisk och klar, så stjärnorna syns väldigt bra. I Stugan finns vatten men ledningarna har frusit så vi får gå ner och hämta vatten i floden. Det hela var väldigt pittoreskt men trots allt så hade vi internet och lite el ifrån solceller. Värmen kommer från en liten kamin i vardagsrummet så vi eldade som tusan. David bjöd på middag med dealen att vi bjuder på mat dagen efter. Sen somnade vi som stockar och sov i 11 timmar i ljudet av ingenting.