C.A.O.S & Berkeley
Vi hade några timmar att fördriva i San Fran innan vi skulle ta oss ut till Berkeley, universitetsstaden precis utanför San Francisco, där vi ska bo hos Jane. Rebeckas pappa Mats jobbade några månader i Berkeley för ca tio år sen, och då bodde han bl a hos Jane som redan då var en äldre dam. Inför vår resa hörde Mats av sig till Jane ovetandes om hon fortfarande levde eller ej och frågade om vi kunde komma och hälsa på några dar. Vi fick svar från henne för bara en vecka sen genom mail, och det skulle bara gå kanoners!
Hursomhelst, så var vi på California Academy Of Science, ett ganska stort museum som hade allt möjligt. Världens största digitala planetarium(!!!) ett fett akvarium, vegansk slowfood till lunch, en konstgjord levande regnskog och lite annat smått och gott. Planetariet var väldigt väldigt stort, kanske lite större än Umeås största biosalong fast runt dårå, och föreställningen där inne var något helt annat än vad vi väntat oss. Vi var ju på Shed Aquarium i Chicago i november, och deras delfinshow var bara puckat och amerikanskt. Men detta var intressant och vetenskapligt, trots den unga publiken (mest skolkids), men också sjukt mäktigt. Fick veta att på söndag och måndag kan man se månen och jupiter bredvid varandra, hoppas att månen ligger rätt till i Umeå så att man kan se det, eller om det bara är möjligt i kaliforniatrakten…
Regnskogen var helt häftigt galen, det var som ett gigantiskt runt växthus där det fanns papegojor, fjärilar, pilgiftsgrodor och epifyter som är växter som växer på en annan växt som inte behöver vara en parasit (tur att Linus har läst lite biologi). Glasburen var jättestor och fin. Man följde som en spiralväg uppåt och fick se allt möjligt konstigt.
Och när vi trodde vi hade sett allt, dök det upp en albinokrokodil!!!
Sen tog vi BART tåget till Berkeley och blev hämtade av världens coolaste 65 åring!! Vi känner ju inte alls henne, det var 10 år sen Mats bodde hos henne. Men hon tog hjärtligt emot oss och guidade oss runt i Berkeley och bjöd på restaurang. Hon bor ensam, fast samtidigt inte, ständigt är det olika inneboende där som löser av varandra. Just nu bodde det en psykologiforskare och en krönikör för Vogue där. Jane, som hon heter, utmanade oss på ett parti Canazta (kortspel) som tog ett bra tag att lära sig. Så ni där hemma, vässa tungan inför hårda matcher i framtiden! Spelet innehåller en del svordomar… Efter en rafflande kväll somnade vi gott i en skön säng.





Vilken härlig reseskildring!! Och vilka kompisar ni fått – Jane, albinokrokodilen…