Sen läste vi The New York Times innan vi gav oss iväg till David som hade tagit hand om en fleece-tröja Linus glömde i hans bil. Vi körde in i universitetsområdets bostadsområde där professorer bor. Nybyggt och nästan onödigt fint område. Vi fick se hur en spanjor bor med fru och barn i en post-doc lägenhet. Han är riktigt snäll! Mats skulle gilla honom, han har långt hår och är biolog. Linus glömde även 500 kroners Jean-Michael Basquiat T-shirten i The Wilderness Lodge och David ska dit nästa månad så han lovade att posta den till Sverige (Linus stod för frakten dårå).

Sen åkte vi och köpte en julgran. Jane prutade ner en 74 Dollars julgran till femti svarta. Vi for hem och ödslade åtskilliga timmar med att få upp granen rakt och att dekorera så att det blev ett riktig amerikansk Christmas Tree. Tusen miljoner pryttlar allt ifrån segelfartyg till ballerinor.

Vi for ner till Telegraph Av där alla hippies hängde på de glada dagarna och spanade in en jättestor skivaffär, Amoeba, där allting fanns. Spotify gör en deprimerande snål och vi hittade inget, men på bokhandeln hittade vi massor och det blev en designtidning för tredje världen som lämnade affären med oss.

Sen bar det av till San Francisco och eftersom vi är tre som åker i bilen så får vi åka i Carpool-filen där man inte behöver betala någon vägtull, sjukt värt!

Vi var på väg till Janes dotter som bor på en husbåt i SF. Helt fantastiskt mysigt och fint! Gatubelysningen speglades på vattnet till fönsterna, kändes som i en film. Det bodde tre människor där och de spelade i ett band, så dom hade sin replokal/studio i vardagsrummet. Vi var totalt 8 som trängde ihop oss och käkade hembakad pizza och pumpasoppa. Becca, som dottern heter, spelar i ett rockband, är yogainstruktör, kajakguide och bor i en husbåt i San Francisco, om man kan definiera cool så har vi just gjort det.

Det var hursomhelst väldigt mysigt och trevligt. Vid tio tiden åkte vi hem och tog en sista duel i Canazta. Imorgon bitti åker vi till Chicago igen!

Hursomhelst, så var vi på California Academy Of Science, ett ganska stort museum som hade allt möjligt. Världens största digitala planetarium(!!!) ett fett akvarium, vegansk slowfood till lunch, en konstgjord levande regnskog och lite annat smått och gott. Planetariet var väldigt väldigt stort, kanske lite större än Umeås största biosalong fast runt dårå, och föreställningen där inne var något helt annat än vad vi väntat oss. Vi var ju på Shed Aquarium i Chicago i november, och deras delfinshow var bara puckat och amerikanskt. Men detta var intressant och vetenskapligt, trots den unga publiken (mest skolkids), men också sjukt mäktigt. Fick veta att på söndag och måndag kan man se månen och jupiter bredvid varandra, hoppas att månen ligger rätt till i Umeå så att man kan se det, eller om det bara är möjligt i kaliforniatrakten…

Regnskogen var helt häftigt galen, det var som ett gigantiskt runt växthus där det fanns papegojor, fjärilar, pilgiftsgrodor och epifyter som är växter som växer på en annan växt som inte behöver vara en parasit (tur att Linus har läst lite biologi). Glasburen var jättestor och fin. Man följde som en spiralväg uppåt och fick se allt möjligt konstigt.

Och när vi trodde vi hade sett allt, dök det upp en albinokrokodil!!!

Sen tog vi BART tåget till Berkeley och blev hämtade av världens coolaste 65 åring!! Vi känner ju inte alls henne, det var 10 år sen Mats bodde hos henne. Men hon tog hjärtligt emot oss och guidade oss runt i Berkeley och bjöd på restaurang. Hon bor ensam, fast samtidigt inte, ständigt är det olika inneboende där som löser av varandra. Just nu bodde det en psykologiforskare och en krönikör för Vogue där. Jane, som hon heter, utmanade oss på ett parti Canazta (kortspel) som tog ett bra tag att lära sig. Så ni där hemma, vässa tungan inför hårda matcher i framtiden! Spelet innehåller en del svordomar… Efter en rafflande kväll somnade vi gott i en skön säng.

Sen vandrade vi upp genom Golden Gate park och såg holländska väderkvarnar och bisonoxar. Vi hittade en parkbänk bredvid en ankdamm där vi satt och myste i en timme innan vi gick gjorde oss hemastadda i vårat via rum. Sen gick vi på familjerestaurang och åt mexikanskt och en kycklinggryta. Sista kvällen i San Francisco spenderades längs gatorna.

Vi gömde oss under bron en stund och när regnet lättade cyklade vi över. Inte så romantiskt man kan tro, det var mycket bilar och avgaser. Men när vi väl kom över bron och cyklade upp på ett litet berg, så blev det väldigt väldigt fint när bron gömde sig i en liten dimma. Inte den där klassiska Golden Gate dimman som händer på sommaren, när molnen kryper ner till havet och bron sticker upp, utan en liten allmän dimma bara.

Där stod vi men haken nere i backen en stund, sen drog vi vidare emot staden mittemot SF, nämligen Sausalito. På vägen råkade vi på en Pelikan och ett sjölejon.

Käkade lunch väl framme i Sausalito och drog vidare i riktning mot Muir Woods, vi cyklade i en timme också började det regna, vi hade inte ens kommit ut ur staden. Så vi vände, snart skulle det bli mörkt. Så vi dödskörde emot färjan i Sausalito men missade den och fick vänta en timme i ett café med en varm kopp choklad alldeles blöta. Här i staterna cyklar man på bilvägen vilket är crazy eftersom bilkörningen här är väldigt offensiv. Vi fick inte heller några cykellysen av uthyrarna. Ajajaj! Men vi klarade oss vägen hem. Vi såg Alcatraz på nära håll från färjan och på vägen hem till hotellet gick vi längs Fishermans Wharf (kajen) där det fanns massor med restauranger som stank hav och fränt folk. Efter ett klädbyte var vi torra och redo för att gå på finfinrestaurangen Millenium som är en lyxpyx vegetarisk restaurang. 80 dollar för en middag för två. Men det var det värt! Fantastiskt gott! Till förrätt oliver och bröd som var jättejättejättegott, har aldrig ätit sådana oliver inte ens på tapas (som är godast i Umeå). Huvudrätten var nått pumpajoxgryta med gägor och Karibiska stänger med forbidden rise och spenatröra. Väldigt omöjligt att förklara exakt vad det var. Till efterrätt Cookies och frukt. Till varje enskild maträtt var det olika ansvariga personal, så det fanns alltså en kock därbakom kulisserna som bara höll på med och var ansvarig för efterätterna, tänkte tipsa Kajsa…

När vi kom tillbaka till hotellet försökte vi ta reda på om det gick att ta sig till Point Reyes nästa dag. En halvö en bit norr om San Francisco som är känd för sin vackra natur och sitt djurliv. Men vi lyckades inte förstå oss på hur man skulle lyckas ta sig dit. Personalen på hostelet lyckades inte heller trots att dom verkligen försökte. Det ska tydligen gå men bussbolagens hemsidor är omöjliga att förstå och men skulle behöva byta en hel massa gånger och dessutom ta taxi de sista milen. Kollektivtrafiken här är inte alls lika utbyggd och välfungerande som hemma tyvärr. Inte utanför städerna i alla fall. Så vi la ner de planerna och gick upp och packade ihop våra grejer. Imorgon måste vi nämligen byta från vårat dubbelrum dill en sovsal.
God natt

Två av våningarna på SFMoMA var stängda på grund av ombyggnationer så vi fick inte se allt.

När vi kom ut var det uppehåll men när vi gått några meter så började det bokstavligen att ösregna. Vi fick gömma i ett litet skrymsle tills regnet lugnade sig. Sen köpte vi mat som vi lagade till i vårat fina hostel-kök som oväntat nog när superfräscht med hela Ikeas kökssortiment

Kvällen avslutades med veckans avsnitt av På Spåret.

Vi hittade i alla fall godisbutiken till slut och den var fantastisk. Det kändes som att komma in i godisafären i Pippi Långstrump-filmerna. Den var inredd som en gammaldags skandinavisk godisaffär med en massa olika fina godisar i olika färger. Superfint och mysigt och till och med personalen såg ut som små godisar. Dom hade även superfina cupcakes som vi tänkte köpa till Kajsa i julklapp men det blir lite svårt att frakta med, såattee.

Sen gick vi på bio och såg Where the Wild things are. Biografen var helt fantastisk och konstig. Vi behövde inte visa biljetterna när vi gick in, och salongerna var inte skyltade så vi visste inte om vi var inne på rätt film (det visade sig att det bara fanns en salong). Salongen var väldigt avlång och inte så lutande som en vanlig biosalong så man visste inte riktigt vart det var bäst att sitta. Duken var som långt borta vart man än var, förutom längst fram där man får nackspärr.  Stolarna var av plast som iof var bekväma, men det kändes inte på bio. Vi köpte en 7 up och smörpopcorn till filmen, som var fantastiskt bra! En riktigt bra familjefilm som handlar om hur svårt det är att vara en familj. Spike Jonze regisserar, som äger fettet, och vi fick reda på att han kommer från Kalifornien. Han är den som har regisserat musikvideon Beastie Boys – Sabotage. Respekt! http://www.youtube.com/watch?v=-sbqIyeed4g&feature=PlayList&p=A92A163B6AB4632E&index=7

Efter bion tog vi oss tillbaka till våra kvarter, blöta som blötdjur bytte vi om och gick ner till vår favorithamburgerställe, Loris Diner. Ni som käkat veganburgaren på Allstars vet vad vi snackar om. Denna kostar dock hälften av Allstarburgaren och har avokado på sig. Så firades 1,5 årsdagen!

David skulle hämtat oss på bestämd tid, men han kom en timme försenat (mobilen funkar inte ute i vildmarken) och batteriet på bilen hade gett upp. Men det var fixat och sen var vi på väg hemmåt igen, vi skulle bara hämta lite mer döda insekter. Vilket tog en timme till. David var stressad, ville hem och hade inte hunnit äta någon lunch. Mitt i eländet upptäckte vi att vi inte hade nog med bensin för att ta oss till närmsta stad. Vi lyckades dock ta oss till en pytteliten by där dom hade en liten bensinpump med bensin för dubbla priset. Vi kom i alla fall iväg och åkte tillbaka mot storstaden i mörkret.

Vi gick ut ur vår Wilderness Lodge tidigt på morgonen och råkade på frost och kyla. Rebecka hämtade vatten och kom tillbaka med vibrerande armar. Vi såg ett gäng vilda kalkoner som tydligen är väldigt vanligt. Dom härstammar österut ifrån.

Vi fick en liten skjuts djupare in i skogen av David och han visade oss en fin stig som vi tog. Där fanns jättemånga roliga lekställen och coola träd. Hitta Rebecka på bilden nedan om ni kan! Observera att träden i mitten är så högt att vi inte kunde få med hela trädet på bilden!

Vi gick efter en väldigt lång promenad hemmåt och gjorde middag. Den klassiska cocosmjölksgrytan med grön curry och qournfiléer blev det. Vi hittade dom ingredienserna på vår favoritbutik, Real Food Company. hursomhellst så älskade David vår gryta och tog receptet. Det blev natt och vi gick ut för att beskåda universum.

Sen tar vi en till 11 timmars sömn inatt igen i ljudet av ingenting tack!

När vi kom fram skulle David förbereda sina insektsfällor vid forskningscentrumet, så vi gick en tur i reservatet och hittade bl a väldigt många redwood träd. Det var väldigt vackert trots att det är vinter, undrar hur vackert det är på sommaren… Men det känns ändå bra att det inte är för varmt för att gå och för många insekter för att kunna andas. Vi förundrades över träden och hittade massa konstiga svampar och lavar och växter som vi inte känner igen.

Det här trädet har brunnit litegrann en gång i tiden och bildat ett rum. Den tjocka barken hjälper träden att överleva en eldsvåda.

Vi hittade en gammal stock som kanske ett Mountain Lion har vässat sina klor på. Linus är beväpnad ifall lejonet skulle komma nära oss.

Det började skymma och vi gick tillbaka till forskningscentrumet där David höll på med sitt ”Sticky stuff” som vi fick hjälpa till med. Han ska varje månad under nästan två år samla in insekter från olika områden i skogen och se vilka arter som finns vart, fast mer komplicerat som vi förstod det. För att kunna samla in insekterna hänger han upp sånna här plast filmer med ”Sticky stuff”, nån slags klister som används när man undersöker om pest har drabbat djurgårdar. Det var sjukt kletigt och fastnade överallt. Detta tog, trots att vi hjälpte honom nästan 4 timmar.

Sen körde vi in längre i reservatet till The Wilderness Lodge där vi skulle sova. När klev ur bilen möttes vi av en strålande stjärnhimmel, vi har inte sett stjärnor på en månad i storstäderna. Här är det verkligen kolsvart och luften frisk och klar, så stjärnorna syns väldigt bra. I Stugan finns vatten men ledningarna har frusit så vi får gå ner och hämta vatten i floden. Det hela var väldigt pittoreskt men trots allt så hade vi internet och lite el ifrån solceller. Värmen kommer från en liten kamin i vardagsrummet så vi eldade som tusan. David bjöd på middag med dealen att vi bjuder på mat dagen efter. Sen somnade vi som stockar och sov i 11 timmar i ljudet av ingenting.

Det var lite jobbigt att gå upp, men vi bestämde oss för att inte ge upp utan ta oss till vårt mål så vi gick ner igen och gick till twin peaks som låg långt borta i fjärran. Vi skulle ha haft Kajsas stegräknare för många steg blev det i de branta backarna! Väl där uppe fick vi en fin utsikt. väl uppe på toppen frågade en kille om vi inte händelsevis hade hed en  hang-glider. Det hade vi tyvär inte men man blev ganska sugen på att kasta sig ut över staden. När solen är framme är det jättevarmt, nästan somrigt, men när solen går i moln blir det jättejättekallt.

Vi åt vår lunch bestående av medhavd yoghurt, dunder goda mandariner och hummusmackor i den storslagna utsikten. Det var lätt värt alla branta uppförsbackar. Sen bestämde vi oss för att vandra vidare till Golden Gate Park som inte låg så långt bort. Det första vi mötte var en massa konstiga filurer som satt och rökte konstiga saker och inom loppet på 15 min så försökte tre personer sälja gräs till oss. Vi gick vidare och hamnade i den botaniska parken i parken. Där var det mindre knarkare och bl a  redwood-träd och bambu och palmer och massor med intressanta växter och jättenärgångna ekorrar.

Vi vandrade runt och förundrades av alla konstiga växter ända tills våra ben sa ifrån. Då letade vi reda på en buss och tog oss hem till hostelet. Vi lagade middag och sen gick vi och handlade en massa mat inför våran skogsvistele. Imorgon åker vi nämligen Till Angelo Reserv tillsammans med en  biolog som vi har fått tag på genom Rebeckas pappa. Angelo är ett naturreservat där det bland annat finns gigantiska Redwoodträd, mountainlions och björnar. Det ska bli spännande.